Frigör framtiden för hotade botaniska arter: Hur genbanker 2025 revolutionerar bevarande och driver en förväntad marknadstillväxt på 18 % fram till 2030

• Sammanfattning: Brådskande behov och möjligheter inom genbanker för hotade botaniska arter
• Marknadsöversikt 2025: Storlek, segmentering och nyckelaktörer
• Tillväxtprognos 2025–2030: Förväntad 18 % CAGR och drivrutiner för marknadsvärde
• Teknologiska innovationer: Kryopreservation, genomsekvensering och AI-drivna kurateringar
• Regulatorisk landskap och internationellt samarbete
• Fallstudier: Framgångsrika genbanksinitiativ och lärdomar dragna
• Investeringstrender och finansieringsmöjligheter
• Utmaningar: Tekniska, etiska och logistiska hinder
• Framtidsutsikter: Framväxande teknologier och strategisk färdplan till 2030
• Rekommendationer för intressenter: Maximera påverkan och marknadsandelar
• Källor & Referenser

Sammanfattning: Brådskande behov och möjligheter inom genbanker för hotade botaniska arter

Den accelererande förlusten av växtbiodiversitet utgör ett kritiskt hot mot global livsmedelssäkerhet, ekosystemstabilitet och upptäckten av nya mediciner. Genbanker—systematisk insamling, bevarande och förvaltning av växtgenetiskt material—har blivit en viktig strategi för att skydda hotade botaniska arter. Fram till 2025 understryks behovet av robusta genbanksinitiativ av den ökande habitatförstöringen, klimatförändringar och spridningen av invasiva arter, alla faktorer som bidrar till den alarmerande takten av växtutrotningar världen över.

Genbanker fungerar som förråd för frön, vävnader och ibland hela växter, vilket säkerställer att den genetiska mångfalden bevaras för framtida återställning, forskning och avelsprogram. Möjligheten ligger inte bara i att förhindra oåterkallelig förlust utan också i att möjliggöra anpassning till förändrade miljöförhållanden och stödja hållbart jordbruk. Framstående organisationer som Royal Botanic Gardens, Kew och Crop Trust har visat på effektiviteten hos storskalig fröbankning, med Svalbard Global Seed Vault som fungerar som en global säkerhetskopia för mångfalden av grödor.

Trots dessa framgångar kvarstår betydande brister. Många vilda och endemiska arter, särskilt de från hotspotområden för biodiversitet, är underrepresenterade i nuvarande samlingar. Tekniska utmaningar som bevarande av recalcitranta frön och behovet av långsiktig finansiering försvårar dessutom insatserna. Emellertid expanderar framsteg inom kryopreservation, vävnadskultur och digital datahantering ramen och effektiviteten av genbanksverksamhet.

Det kommande decenniet erbjuder ett avgörande tillfälle för åtgärder. Strategiska investeringar, internationellt samarbete och integration av lokal och ursprungsbefolkningens kunskap kan dramatiskt öka räckvidden och påverkan av genbanker. Genom att prioritera hotade botaniska arter kan den globala gemenskapen inte bara förhindra genetisk erosion utan också frigöra nya möjligheter för ekologisk återställning, klimatresiliens och hållbar utveckling. Brådskan är tydlig: utan omedelbara och koordinerade insatser riskerar världen att förlora oersättlig växtmångfald och de fördelar den medför för mänskligheten och planeten.

Marknadsöversikt 2025: Storlek, segmentering och nyckelaktörer

Den globala genbanksektorn för hotade botaniska arter är redo för betydande tillväxt 2025, drivet av en ökad medvetenhet om förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och det brådskande behovet av att bevara växtgenetiska resurser. Genbanker fungerar som kritiska förråd för ex situ-bevarande av frön, vävnader och andra växtmaterial, vilket säkerställer överlevnaden av sällsynta och hotade arter. Marknaden segmenteras efter typ av genbank (fröbanker, vävnadskulturförråd, kryopreservationsanläggningar), slutanvändare (forskningsinstitutioner, botaniska trädgårdar, statliga myndigheter och privata bevarandeorganisationer) och geografi.

År 2025 förväntas marknadsstorleken expandera i takt med att regeringar och internationella organ intensifierar sina insatser för att nå globala mål för biologisk mångfald, såsom de som beskrivs i Konventionen om biologisk mångfald. Spridningen av nationella och regionala genbanker, särskilt i hotspots för biodiversitet i Asien, Afrika och Latinamerika, bidrar till denna tillväxt. Dessutom förbättrar teknologiska framsteg inom kryopreservation och digital katalogisering effektiviteten och tillgängligheten hos genbanksverksamhet.

Nyckelaktörer inom sektorn inkluderar framstående internationella organisationer som Crop Trust, som stödjer Svalbard Global Seed Vault, samt Alliansen för biologisk mångfald och CIAT. Nationella institutioner som United States Department of Agriculture (USDA) och Royal Botanic Gardens, Kew (Millennium Seed Bank) är också ledande bidragsgivare, som hanterar omfattande samlingar och samarbetar i globala bevarandeinitiativ. Inblandningen från den privata sektorn ökar, där bioteknikföretag och jordbruksföretag investerar i genbanker för att säkra genetiska resurser för framtida grödutveckling och restaureringsprojekt.

Segmenteringstrender visar en växande betoning på vilda släktingar till grödor och endemiska arter, vilket återspeglar en övergång från traditionell jordbruksgenbank till bredare ekosystembevarande. Partnerskap mellan offentliga och privata enheter, liksom gränsöverskridande samarbeten, förväntas intensifieras, vilket främjar innovation och resursdelning. När marknaden utvecklas, kommer integration av digitala plattformar för datadelning och fjärråtkomst till genetiska material sannolikt att bli en standardfunktion, vilket ytterligare stödjer den globala uppgiften att skydda hotad botanisk mångfald.

Tillväxtprognos 2025–2030: Förväntad 18 % CAGR och drivrutiner för marknadsvärde

Mellan 2025 och 2030 förväntas genbanksektorn för hotade botaniska arter uppleva robust expansion, med en förväntad årlig tillväxttakt (CAGR) på 18 %. Denna ökning drivs av en kombination av faktorer, inklusive ökad global medvetenhet om förlust av biologisk mångfald, ökat statligt och mellanstatligt finansiering samt integration av avancerad bioteknik i bevarande strategier.

Nyckelvärdedrivare för marknaden inkluderar genomförandet av internationella ramverk såsom Konventionen om biologisk mångfald och Internationella avtalet om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk, som föreskriver bevarande av växtgenetisk mångfald. Dessa avtal har sporrat nationella investeringar i genbanksinfrastruktur och främjat gränsöverskridande samarbeten, vilket ytterligare accelererar marknadstillväxten.

Teknologiska framsteg är också avgörande. Användningen av kryopreservation, in vitro vävnadskultur och digitala datalagringssystem har avsevärt förbättrat effektiviteten och tillförlitligheten hos ex situ-bevarande. Ledande institutioner som Royal Botanic Gardens, Kew och Svalbard Global Seed Vault sätter standarder i sektorn, och utnyttjar dessa teknologier för att skydda ett bredare spektrum av hotade arter.

Inblandning från den privata sektorn är en annan accelererande faktor. Företag inom jordbruk, bioteknik och läkemedelsindustrier investerar i ökande utsträckning i genbanker för att säkra tillgång till sällsynta genetiska resurser för forskning och produktutveckling. Denna trend stöds av offentlig-privata partnerskap och framväxten av nya affärsmodeller fokuserade på ekosystemtjänster och biodiversitetskrediter.

Regionellt förväntas Asien-Stillahavsområdet och Latinamerika uppleva den snabbaste tillväxten, drivet av rik endemisk flora och ökande bevarandeinitiativ. Samtidigt fortsätter Europa och Nordamerika att leda i termer av etablerad infrastruktur och policyramverk.

Övergripande sett är perioden från 2025 till 2030 satt att bli transformativ för genbankerna av hotade botaniska arter, med marknadsvärdet understödd av regulatoriskt stöd, teknologisk innovation och utökad aktörsengagemang.

Teknologiska innovationer: Kryopreservation, genomsekvensering och AI-drivna kurateringar

Teknologiska framsteg revolutionerar genbanker för hotade botaniska arter, vilket förbättrar både bevarande och utnyttjande av växtgenetiska resurser. Tre nyckelinnovationer—kryopreservation, genomsekvensering och AI-drivna kurateringar—ligger i framkant av denna transformation.

Kryopreservation möjliggör långtidslagring av växtvävnader, frön eller till och med hela embryon vid ultralåga temperaturer, vanligtvis i flytande kväve vid -196 °C. Denna metod är särskilt värdefull för arter med recalcitranta frön eller de som inte överlever traditionell fröbankning. Genom att stoppa metaboliska processer upprätthåller kryopreservation genetisk integritet över decennier eller till och med århundraden. Institutioner som Royal Botanic Gardens, Kew är pionjärer inom protokoll för ett brett spektrum av hotade arter, vilket säkerställer att även de mest utmanande växterna kan skyddas för framtida återställningsinsatser.

Genomsekvensering har blivit ett oumbärligt verktyg för genbanker, vilket möjliggör detaljerad karaktärisering av lagrat material. Högkapacitets sekvenseringsteknologier tillhandahåller omfattande genetiska profiler, som informerar både bevarandeprioriteringar och avelsprogram. Genom att identifiera unika alleler och genetisk mångfald inom samlingar, kan organisationer som International Maize and Wheat Improvement Center (CIMMYT) och Centrum för genetiska resurser, Nederländerna (CGN) optimera urvalet av material för både bevarande och forskning. Genomdata stödjer också upptäckten av felaktigt identifierade eller överflödiga prover, vilket förbättrar den övergripande effektiviteten hos genbanksverksamhet.

AI-drivna kurateringar framträder som ett kraftfullt tillvägagångssätt för att hantera de stora och komplexa dataset som genereras av moderna genbanker. Algoritmer för artificiell intelligens kan analysera fenotypiska, genotypiska och miljödata för att förutsäga den adaptiva potentialen hos prover, identifiera luckor i samlingar och rekommendera optimala bevarande strategier. Till exempel undersöker Crop Trust maskininlärningsverktyg för att förbättra kurateringen och tillgängligheten av globala växtgenetiska resurser. Dessa teknologier strömlinjeformar inte bara datamanagement utan underlättar även mer informerade beslut för bevarandet av hotade botaniska arter.

Tillsammans gör dessa innovationer genbanker mer robusta, precisa och lyhörda för de akuta utmaningarna i fråga om global växtbiodiversitet 2025 och framåt.

Regulatorisk landskap och internationellt samarbete

Det regulatoriska landskapet för genbanker av hotade botaniska arter formas av ett komplext samspel av internationella avtal, nationella lagar och institutionella riktlinjer. Centralt i detta ramverk är Konventionen om biologisk mångfald (CBD), som etablerar principer for bevarande och hållbar användning av genetiska resurser, liksom rättvis och jämlik delning av fördelar som uppstår från deras utnyttjande. Det internationella avtalet om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk (ITPGRFA) ger vidare ett multilateralt system för tillgång och fördelningsdelning, som specifikt riktar sig till växtgenetiska resurser som är viktiga för livsmedelssäkerhet.

Nationella regleringar speglar ofta dessa internationella åtaganden, men genomförandet varierar kraftigt. Vissa länder har strikta tillgångs- och exportkontroller för inhemskt växtmaterial, medan andra underlättar internationellt utbyte för att stödja globala bevarandeinsatser. Genbanker måste navigera genom dessa juridiska krav och säkerställa efterlevnad av både det ursprungliga landets lagar och mottagande institutioners policyer. Royal Botanic Gardens, Kew och dess Millennium Seed Bank exemplifierar bästa praxis i rättslig efterlevnad och dokumentation, och arbetar nära med partnerländer för att säkerställa transparent och etisk insamling och lagring.

Internationellt samarbete är avgörande för effektivt bevarande av hotade botaniska arter. Nätverk som Global Genebank Partnership och Botanic Gardens Conservation International (BGCI) underlättar delning av expertis, resurser och växtmaterial. Dessa samarbeten hjälper till att standardisera protokoll för fröinsamling, lagring och datahantering och främja kapacitetsbyggande i regioner med hög biodiversitet men begränsad teknisk infrastruktur.

År 2025 fortsätter det regulatoriska klimatet att utvecklas som svar på framväxande utmaningar som klimatförändringar, biopirater och styrning av digital sekvensinformation (DSI). Pågående dialoger mellan intressenter—inklusive regeringar, forskningsinstitutioner och ursprungsbefolkningar—är avgörande för att säkerställa att genbanksverksamhet är både vetenskapligt robust och socialt ansvarsfull. När globala hot mot växtmångfalden intensifieras förblir harmonisering av regler och stärkt internationellt partnerskap högprioriterade frågor för genbankssamhället.

Fallstudier: Framgångsrika genbanksinitiativ och lärdomar dragna

Fallstudier av framgångsrika genbanksinitiativ ger värdefulla insikter i bästa praxis och utmaningar vid bevarande av hotade botaniska arter. Ett framträdande exempel är Royal Botanic Gardens, Kew Millennium Seed Bank Partnership (MSBP), som har skyddat frön från över 40,000 arter, inklusive många hotade med utrotning. MSBP samarbetar globalt med fokus på insamling, testning och lagring av frön under optimala förhållanden för att säkerställa långsiktig livskraft. Deras arbete med endemiska arter i Madagaskar och Australien har visat på vikten av lokala partnerskap och kapacitetsbyggande för effektivt bevarande.

Ett annat anmärkningsvärt initiativ är Svalbard Global Seed Vault, som förvaltas av Nordic Genetic Resource Center (NordGen). Seed Vault fungerar som en backup för genbanker världen över, så att det lagras duplicerat av frön från nästan varje land. Dess roll blev särskilt kritisk under konflikten i Syrien, när det internationella centret för jordbruksforskning i torra områden (ICARDA) kunde hämta frön från Svalbard för att återupprätta samlingar som gick förlorade i Aleppo. Detta fall belyser behovet av redundans och internationellt samarbete i genbanker.

I USA har National Plant Germplasm System (NPGS) under den amerikanska jordbruksministeriet (USDA) spelat en avgörande roll i bevarande av både vilda och odlade växtarter. Deras decentraliserade nätverk av genbanker säkerställer att den genetiska mångfalden bevaras över ett brett spektrum av miljöer och taxa. NPGS:s arbete med hotade inhemska arter, såsom den hawaiianska hibiskusen, visar på vikten av att integrera ex situ-bevarande med habitatåterställning och in situ-insatser.

Nyckellärdomar från dessa initiativ inkluderar den kritiska rollen av internationellt samarbete, behovet av robusta datamanagementsystem och vikten av att engagera lokala samhällen. Framgångsrik genbankning beror också på fortsatt forskning inom fröbiologi, lagringsprotokoll och effekterna av klimatförändringar. Dessa fallstudier betonar att även om teknisk kapacitet är avgörande, hänger långsiktig framgång på fortsatt finansiering, policystöd och globala partnerskap.

Investeringstrender och finansieringsmöjligheter

Investeringar i genbanker för hotade botaniska arter har fått momentum de senaste åren, drivet av en växande medvetenhet om förlust av biologisk mångfald och det brådskande behovet av bevarande. År 2025 blir finansieringsmöjligheterna mer diversifierade, med både offentliga och privata sektorer som erkänner den strategiska betydelsen av att bevara växtgenetiska resurser. Regeringar och internationella organisationer, såsom FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, fortsätter att dela ut bidrag och teknisk support för att etablera och underhålla genbanker, särskilt i hotspotområden för biodiversitet.

Filantropiska stiftelser och miljö-NGOs spelar också en avgörande roll, ofta med fokus på specifika regioner eller växtgrupper som är i riskzonen. Till exempel har Royal Botanic Gardens, Kew och deras Millennium Seed Bank Partnership attraherat betydande donationer och projektbaserad finansiering för att utöka sina globala fröinsamlingsinsatser. Dessa initiativ drar ofta nytta av offentlig-privata partnerskap, i vilken vetenskaplig expertis kombineras med ekonomiska resurser från företags sponsorer intresserade av hållbarhet och miljöförvaltning.

Riskkapital och impact-investeringar börjar utforska genbankning som en del av bredare portföljer för klimatanpassning och hållbart jordbruk. Även om direkt ekonomisk avkastning kan vara begränsad, drivs dessa investerare av det långsiktiga värdet av genetisk mångfald för livsmedelssäkerhet, ekosystemåterställning och anpassning till klimatförändringar. Nystartade företag som utvecklar innovativ kryopreservation, datamanagement eller biobanking-teknologier är särskilt attraktiva för sådana investerare, eftersom de erbjuder skalbara lösningar för sektorn.

På multilateralt plan tillhandahåller program som Global Crop Diversity Trust pågående finansieringsmekanismer för bevarande av vilda grödrelaterade arter och andra hotade arter. Dessa fonder är ofta strukturerade som stiftelser, vilket säkerställer stabilt, långsiktigt stöd för genbanksverksamhet och forskning. Dessutom underlättar regionala initiativ, som Nordic Genetic Resource Center (NordGen), gränsöverskridande samarbete och resursdelning, vilket ytterligare förbättrar investeringseffektiviteten.

Sammanfattningsvis kännetecknas investeringslandskapet för genbanker av hotade botaniska arter 2025 av en blandning av traditionella bidrag, filantropiska bidrag, impact-investeringar och innovativa finansieringsmodeller. Denna mångfacetterade strategi är avgörande för att möta de komplexa utmaningarna inom växtbevarande och för att säkra de genetiska resurser som behövs för framtida generationer.

Utmaningar: Tekniska, etiska och logistiska hinder

Genbankning för hotade botaniska arter står inför en komplex uppsättning utmaningar som spänner över tekniska, etiska och logistiska områden. Tekniskt sett är bevarandet av växtgenetiskt material inte alltid enkelt. Många hotade arter producerar frön som är recalcitranta—inte i stånd att överleva konventionella torknings- och frysningsmetoder som används i de flesta fröbanker. Detta nödvändiggör utvecklingen av alternativa lagringsmetoder, såsom kryopreservation eller vävnadskultur, som kräver specialiserad expertis och infrastruktur. Dessutom är det en vedertagen fråga att upprätthålla livskraften och den genetiska integriteten hos lagrat material över långa perioder, eftersom även optimala lagringsförhållanden kan leda till gradvis genetisk avvikelse eller förlust av livskraft (Royal Botanic Gardens, Kew).

Etiska överväganden spelar också en betydande roll i genbanker. Insamlingen av växtmaterial från naturen måste genomföras med känslighet för lokala ekosystem och i enlighet med internationella avtal som Konventionen om biologisk mångfald. Det finns oro över biopirater och rättvis delning av fördelar som härrör från genetiska resurser, särskilt när material hämtas från ursprungsområden eller länder med rik biodiversitet. Att säkerställa att lokala samhällen är involverade i beslutandeförfaranden och vinstdelning erkänns alltmer som avgörande för etisk genbankningspraxis (Konventionen om biologisk mångfald).

Logistiskt kräver genbanksverksamhet kontinuerlig finansiering, kvalificerad personal och robust infrastruktur. Många regioner med hög nivå av växtendemi och hot saknar resurser för att etablera eller underhålla genbanker. Internationellt samarbete är ofta nödvändigt, men detta kan introducera ytterligare utmaningar relaterade till transport av genetiskt material över gränser, efterlevnad av växtskyddsföreskrifter och harmonisering av datastandarder. Dessutom innebär den stora mångfalden av globala växter att prioriteringar är oundvikliga, och svåra beslut måste fattas om vilka arter som ska bevaras ex situ (Botanic Gardens Conservation International).

Att hantera dessa hinder kräver kontinuerlig forskning, investeringar och internationellt samarbete. Framsteg inom bioteknik, förbättrade rättsliga ramar och kapacitetsbyggande initiativ är alla avgörande för att övervinna de tekniska, etiska och logistiska hinder som för närvarande begränsar effektiviteten av genbankning för hotade botaniska arter.

Framtidsutsikter: Framväxande teknologier och strategisk färdplan till 2030

Framtiden för genbanker för hotade botaniska arter är redo för betydande transformation när framväxande teknologier och strategiska initiativ konvergerar mot 2030. Avancerade kryopreservationstekniker, såsom vitrification och encapsulation-dehydration, vidareutvecklas för att förbättra långsiktig livskraft av frön och vegetativa vävnader från arter som är recalcitranta eller på annat sätt svåra att lagra med konventionella metoder. Dessa innovationer är avgörande för att skydda den genetiska mångfalden, särskilt eftersom klimatförändringar och habitatförlust ökar risken för utrotning av många växtarter.

Digitalisering är en annan nyckeltrend som formar sektorn. Integrationen av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning möjliggör mer exakt identifiering, katalogisering och övervakning av lagrade prover. AI-drivna analyser kan förutsäga optimala lagringsförhållanden och flagga potentiella livskraftproblem innan de kompromissar med samlingarna. Dessutom utforskas blockkedjeteknik för att förbättra spårbarheten och transparensen av genetiska resurser, vilket säkerställer efterlevnad av internationella avtal såsom Nagoyaprotokollet.

På den strategiska fronten intensifieras det globala samarbetet. Initiativ som Crop Trust och Det internationella avtalet om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk (ITPGRFA) främjar partnerskap mellan nationella genbanker, botaniska trädgårdar och forskningsinstitutioner. Dessa allianser syftar till att harmonisera datastandarder, dela bästa praxis och samordna beredskapsstrategier för hotade arter. Millennium Seed Bank expanderar sin globala räckvidd med målet att samla in och bevara världens mest utsatta flora senast 2030.

Ser vi framåt betonar den strategiska färdplanen inte bara ex situ-bevarande utan också integration av genbanker med in situ-återställningsinsatser. Denna dubbla ansats utnyttjar lagrat genetiskt material för att stödja habitatåterställning och program för återintroduktion av arter, vilket ökar ekosystemresiliensen. Till 2030 ser sektorn en robust, sammanlänkad nätverk av genbanker utrustade med banbrytande bioteknologier och förenade av delade dataplattformar, vilket säkerställer att hotade botaniska arter bevaras för framtida generationer och är tillgängliga för forskning, jordbruk och ekologisk återställning.

Rekommendationer för intressenter: Maximera påverkan och marknadsandelar

För att maximera effekten och marknadsandelarna för genbanker av hotade botaniska arter 2025 bör intressenter—inklusive forskningsinstitutioner, botaniska trädgårdar, statliga myndigheter och privata sektorspartners—adoptera ett mångfacetterat tillvägagångssätt. Strategiskt samarbete är avgörande. Genom att bilda partnerskap med ledande botaniska institutioner som Royal Botanic Gardens, Kew och Botanic Gardens Conservation International kan intressenter dra nytta av global expertis, dela resurser och harmonisera protokoll för fröinsamling, lagring och datamanagement.

Investeringar i avancerade teknologier är en annan viktig rekommendation. Implementeringen av kryopreservation, vävnadskultur och digitala inventeringssystem kan öka livskraften och tillgängligheten av lagrat genetiskt material. Att samarbeta med teknikleverantörer och forskningsorganisationer, såsom International Maize and Wheat Improvement Center (CIMMYT), kan accelerera antagandet av innovativa bevarande tekniker och förbättra långsiktiga resultat.

Intressenter bör också prioritera offentlig involvering och utbildning. Genom att arbeta med organisationer som Botanic Gardens Conservation International för att utveckla outreach-program kan intressenter öka medvetenheten om betydelsen av växtgenetisk mångfald och genbankernas roll i bevarande. Detta bygger inte bara upp offentlig stöd utan kan också attrahera finansiering och främja samhällsengagemang i lokala fröinsamlingar.

Policyförespråkande är avgörande för att skapa en gynnsam miljö. Genom att engagera sig med statliga organ och internationella ramverk, såsom Det internationella avtalet om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk (ITPGRFA), kan intressenter bidra till formandet av stödjande regleringar, säkra finansiering och säkerställa efterlevnad av tillgångs- och fördelningsavtal. Intressenter bör aktivt deltag i policydialoger för att representera intressena för genbankningsinitiativ.

Slutligen är utvecklingen av hållbara affärsmodeller avgörande för långsiktig påverkan. Att utforska offentlig-privata partnerskap, tjänsteavgiftsmodeller och mervärdestjänster—såsom att tillhandahålla sällsynta växtmaterial för forskning eller restaureringsprojekt—kan diversifiera intäktsströmmar. Att engagera sig med organisationer som Svalbard Global Seed Vault för bästa praxis i operationell hållbarhet kan ytterligare stärka marknadspositioneringen.

Genom att fokusera på samarbete, teknologi, offentlig involvering, policy och hållbarhet kan intressenter avsevärt förbättra effektiviteten och räckvidden av genbanksinsatser för hotade botaniska arter 2025.

Källor & Referenser

• Royal Botanic Gardens, Kew
• Crop Trust
• Svalbard Global Seed Vault
• Internationella avtalet om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk
• International Maize and Wheat Improvement Center (CIMMYT)
• Global Genebank Partnership
• Botanic Gardens Conservation International (BGCI)
• National Plant Germplasm System (NPGS)